Hedda Berander

Det är omöjligt att helt separera idrott och politik

Detta är ett inlägg som behandlar de privata åsikter jag inte riktigt kan publicera där de mest av allt hör hemma, eftersom jag råkar vara redaktionellt ansvarig på den platsen och därför helst ska vara så objektiv som möjligt. Därför knattrar jag ur mig mina inre psykbryt i sånahär inlägg istället. Dagens teman: homohat och objektifiering av idrottare.

”Såg en bög på Facebook med en likadan tröja som jag har. Lär ju slänga den tröjan nu.”
Skrivet på Twitter av Oscar Wester, 18-årig landslagsåkare i slopestyle, häromdagen.

Jag har följt Oscar på Twitter ganska länge, och han brukar vara smått obegriplig och mest twittra om kaffe, morgontrötthet och någon enstaka fest. Min spontana reaktion när jag såg det var därför ”hmm, någon måste ha snott hans telefon eller något”, för jag förutsatte att han visste bättre än att skriva sånt där vem som helst kan se det. Precis som under Kevin Bäckström-tjafset förra vintern vill jag påpeka att det är en jävla skillnad på vad man skämtar om i enrum med sina polare och vad man slänger ut i den offentliga cyberrymden.
Märk därför min förvåning när SVT några timmar senare skickar ut rubriken ”OS-kandidat ångrar tweet”, som beskriver det inträffade samt att Oscar tagit bort nämnda tweet och ersatt med en ursäkt.
Fast nej, förvånad är jag knappast. Jag har träffat Patte Nyberg, som är ”förbundskapten” för slopestyleåkarna, några gånger och han är en otroligt klok person med många bra tankar och åsikter kring jämställdhet och liknande frågor – om ingen annan hade uppmärksammat den idiotiska texten är jag övertygad om att Patte hade tagit tag i saken och förklarat vad som är okej och inte när man får stöttning av ett idrottsförbund för att åka skidor. (Jag vet inte vem som de facto tog tag i saken, men jag har stort förtroende för Patte som coach för freeskiåkarna.)

Min personliga åsikt i frågan behöver jag väl heller knappast redogöra för, den vet ni nog om ni tänker efter.
Mitt problem handlar snarare om att jag inte kan ha min personliga åsikt i CAPS LOCK på Freeride, eftersom jag till stor del ska vidhålla någon sorts journalistisk objektivitet där. Det gör jag nu inte, men det är en sak om jag skriver att Jarle är dålig på att steka bacon i en högst intern forumtråd, och en helt annan om jag talar om exakt vad jag tycker om den personen i kommentarsfältet som skrev:

”Det var ju ett jävla tjat om bögar hit och bögar dit. Låt bögar vara bögar och låt de som hatar bögar, hata bögar.
Om Oscar skrev det och står för det så tycker inte jag att det ska påverka hans status som skidåkare. Att ni inte kan se förbi hans/andras värderingar och sänker deras status som skidåkare p.g.a. åsikter så tycker jag att du/ni är extremt trångsynta.

Låt freeride vara att skidforum och inte nå’ jävla PK-samlingsplats för att ventilera era åsikter, det får ni ta på flashback istället.
Sist men inte minst, skaffa lite humor för faaan”

Här är det jag hade velat skriva:

”Först men inte minst, skaffa lite medmänsklighet för faaaaan. Att uttrycka sig nedsättande om någon på grund av sexuell läggning är aldrig, jag upprepar ALDRIG okej i min bok. Inte ens om det är ”på skoj”, för vet du vad, det är det inte. Det handlar om personer – människor – som av vissa ses som mindre värda på grund av vem dom älskar, och det är ingenting man skämtar om. Dels för att det i många delar av världen fortfarande är olagligt (på grund av traditioner och trångsynta, rädda jävla idioter med makt) och dels för att det är fucking 2013 och vi har väl förihelvete kommit längre än att tro att det finns sånt som är stereotypt ”bögigt” och ”flatigt”, vad än idioterna som kräker sönder twitter varje gång Jonas Gardell är i teve eller damlandslaget i fotboll spelar match vill hävda.

Min respekt för Oscar som skidåkare är precis samma som innan han skrev den tweeten, men min respekt för honom som medmänniska och offentlig person har sänkts, även om jag misstänker att det egentligen var ett internt ”skämt” som bara inte skulle sett offentlighetens ljus. Risken är att det här utvecklas till en debatt i stil med #Kevingate, och ärligt talat – vi behöver inte dra hela ”han har aldrig bett om att vara en förebild” en gång till, vi kan nöja oss med att konstatera att Svenska Skidförbundet har en värdegrund som idrottarna förväntas hålla sig till om man vill ha stöttning av förbundet. Den är det upp till åkarna att acceptera. Kevin gjorde det inte, men Oscar bad om ursäkt och därför är saken medialt färdigdiskuterad i mina ögon såvida han inte gör om’et.

Jag kan inte kalla dig för trångsynt, men däremot vill jag gärna veta hur du tänker när du säger att man ska låta dem som hatar någon på grund av faktorer de inte ens kan påverka hata vidare. Det du säger är så stenålders, så urbota jävla svindumt och barockt att jag inte finner ord för att beskriva hur mycket jag skulle vilja trycka upp dig mot en vägg och ge dig en tio timmar lång föreläsning i vad som är medmänsklighet och att vara öppensinnad. Menar du på fullaste allvar att vi ska ignorera om offentliga personer (duktiga skidåkare är offentliga personer på Freeride) uppträder rasistiskt, homofobiskt eller på andra sätt diskriminerande och om vi inte gör det är vi trångsynta och respekterar inte dem som idrottare?
Sorry, men det kommer inte hända.
Och jag hoppas att du någon gång i framtiden ändrar uppfattning om vad som är PK och vad som är vanligt jävla folkvett, för annars är det fan synd om dig.”

Med denna rant (TL;DR) som bakgrund tror jag nog att ni kan förstå mig när jag säger att jag blir fullständigt jävla förtvivlad när sånt här händer och jag inte kan skriva av min frustration där den hör hemma. Det är stunder som denna som jag önskar att jag inte var redaktör, utan bara forummedlem som kunde ta fajten. Objektivitet suger när folk är idioter.

Så, det var det. Över till dagens (kvällens) andra ämne: Freeskier, som fortsätter vara ett gäng gubbslem som troligtvis är direktimporterade från förra seklets början.

Redan i somras hade jag en diskussion med Freeskiers Twitter-redaktör om objektifiering och lite sånt. Det inlägget kan ni läsa här: LÄNK.

Nu har de trampat i klaveret igen, och inte så lite heller.
Nog för att listor är magasin-journalistikens största klick-älskling, men man kan ju tänka sig för när man väljer vilka saker man listar. För vet ni vad? En av de finaste sakerna med skidåkning är att det är fullständigt jävla egalt hur man ser ut. Spelar ingen roll om du är fotomodell eller träsktroll, så länge du har kul kan du åka, och så länge du är bra nog kan du få spons (åtminstone borde det vara så, vilket inte alltid är fallet, men det är en annan diskussion för en annan dag).
Att göra listor av typen 10 hottest girls/guys in freeskiing är så sanslöst förminskande att jag inte ens vet vart jag ska börja.

Här har vi alltså åkare som är duktiga nog att leva på den (oerhört nischade) sport de utövar men istället för att vända på ordleken och ranka vem som är hetast utifrån idrottsliga prestationer inför den kommande vintern väljer alltså Freeskier att samla ihop tio bildsköna tjejer och tio dito killar och tvinga ur sig lagom stela motiveringar till varför var och en är utvald. Jag blir bara så trött. Can we please not?

För att läsa två utmärkta inlägg i debatten rekommenderar jag Jen Hudaks blogginlägg, och Lynsey Dyers Facebookinlägg om saken.

Tänker även avsluta med ett citat från Lynsey Dyers text.

“Be so damn good they can’t ignore you.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *