Hedda Berander

Grant Ward är en tröttsam mansgris

En trevlig sak med hösten är att teveserier fortsätter. Till exempel Bron, detta mästerverk. (Saga, Saga, du behöver femtioelvatusen kramar och att någon vettig person i din omgivning ger din förskräckliga mor besöksförbud.)

Homeland också, men eftersom jag inte sett förra säsongen än får jag komma ikapp mig där i efterhand för just nu har jag inte tid.

Något jag däremot alltid har tid för är Agents of SHIELD, som för den oinsatte enklast förklaras som en serie som följer ”bakom kulisserna”-folket i Marvels gigantiska superhjälteuniversa. Ni vet Captain America, Black Widow, Iron Man (suck..) och gänget. SHIELD är organisationen som håller koll på dem, och gör sitt bästa för att sopa rent mattan efter allt stök superhjältarna ägnar sig åt (som i säsong ett när de stackars agenterna passerar en halvt demolerad del av London – tack för den Thor och Malekith).

En av de trevliga sakerna med Agents of SHIELD är att teveserien inte alls har samma förstoppade förhållande till kvinnliga karaktärer som snubbarna som drar i trådarna gällande biofilmerna har. (Ja, Pepper Potts, Maria Hill, Jane Foster, Darcy Lewis, Lady Sif, Peggy Carter med flera, och inte minst Natasha Romanoff är badass. Men det är 2015 och inte okej att bara förpassa tjejerna till biroller längre). Visst finns det gott om banka-skiten-ur-folk-snubbar i SHIELD också, men av the good guys är det för omväxlingens skull lika många tjejer som killar som på ett eller annat sätt kan göra livet surt för dem som står ivägen för dem.

[plats för valfri gif med Melinda May]

En av de få besvikelserna jag känner efter att säsong tre dragit igång är att producenterna inte hade vett på att göra sig av med dem mest vansinnigt uttjatade tråden av alla trådar, nämligen Superskurken Grant Ward Och Hans Oändliga Manpain.

Och klickar du på Läs Mer så kommer spoilers fram till avsnitt 3×3..

S e r i ö s t.

Ward slutade vara intressant ungefär så fort han uppstod. Eller åtminstone någon gång i mitten av säsong två, för efter sammankopplingen med Captain America 2 och SHIELDs fall så blev han mest en överspelad tråkpåse, och visst, det kommer bli väldigt trevligt den dagen May och/eller Hunter får tag på honom och låter honom stå till svars för allt han gjort (försöker manusförfattarna ge honom upprättelse är det definitivt tack och hej SHIELD för min del), men varför måste han vara huvudskurken i vad som verkar bli den övergripande berättelsen i säsong tre?

Jag hade hoppats att Jemma och Kree-portalen, eller för all del Daisy och det som mest troligt kommer leda fram till Secret Warriors skulle få vara huvudfokus, för det är väl för tusan mer intressant för hela det fiktiva universats framåtrörelse än ännu en vända med samma jävla skurkorganisation som tidigare? Låt HYDRA dö någon gång för bövelen, och radera ut Grant Ward i samma veva.

Och dessutom, den där lilla detaljen som alla dårar som tycker att Ward och Daisy borde vara endgame hela tiden glömmer: han hotade att våldta henne i slutet av säsong ett. Våldta. Förlåt men jag har ingenting till övers för sånt, varken på teveskärmen eller i verkliga livet. Väck med dig din skitstövel.

Så. Färdignördat för nu.

Om någon vill läsa ett par mer välskrivna analyser om avskrädet som benämns Grant Ward så finns det ett gäng länkar här nedanför.

Everybody Hates Grant Ward: Agents of Chauvinism

Everybody Hates Grant Ward: Strung Up By Your Own Bootstraps

Everybody Hates Grant Ward: Woobie, Destroyer Of Worlds

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *